Göteborgs-Posten: Läkemedelsjättar smiter från skatt

Göteborgs-Posten, 9 Maj, 2003

Läkemedelsjättar smiter från skatt

Sverigebaserade multinationella läkemedelsbolag undviker att betala skatt på försäljningsvinsterna. Företagen väljer att redovisa vinsterna i moderbolagets hemland och därmed går den svenska staten miste om hundratals miljoner kronor varje år, skriver Leif Björkman.

De utlandsägda läkemedelsbolagen i Sverige sysslar med två saker: de säljer internationellt sett dyra läkemedel till oss samtidigt som de smiter från att betala normal svensk bolagsskatt på sina höga försäljningsvinster. Genom så kallad kreativ bokföring manipuleras inköps- och försäljningskostnaderna, så att det svenska dotterbolaget rentav går med förlust och undgår skatt, trots att man säljer för miljarder. I stället redovisas och beskattas de svenska försäljningsvinsterna i moderbolagets hemland. Tabellen blixtbelyser omfattningen av skatteflykten.

Att till exempel multinationella Merck Sharp & Dohme AB trots allt redovisar 0,6 procent i svensk skatt på 1 324 miljoner kronor i omsättning och därmed tvingades betala 8 miljoner kronor till den svenska statskassan, framstår i sammahanget som ett litet "kreativt" misstag - möjligen till glädje för svenska skattebetalare som själva och via statskassan betalar för bolagets hela miljardomsättning av importerade piller.

Hur mycket skatt på motsvarande försäljning skulle ett svenskt handelsföretag tvingas betala? Lågprisföretaget Clas Ohlson i Insjön i Dalarna sålde varor under sitt senaste verksamhetsår för 1,7 miljarder kronor och betalade cirka 60 miljoner i skatt, hälften i Sverige och hälften i Norge.

Moderbolagen bakom de svenska läkemedelsbolaget drar "hem" sina svenska läkemedelsvinster och låter dem i stället beskattas i moderlandet. Som framgår av tabellen rör det sig om enorma belopp som "mödrarna" betalar i bolagsskatt: 30 000 - 700 miljoner kronor - mycket tack vare att "döttrarna" åtminstone enligt bokföringen tvingas leva i armod.

En skattevillig "moder" är således MSD i USA. År 2001 betalade bolaget drygt 30 miljarder i skatt - hela 13,7 procent av dess totala omsättning - till den amerikanska statskassan.

I tabellen redovisas de multinationella läkemedelsbolagens årsomsättning år 2001 och vad deras respektive "döttrar" har sålt för i Sverige, eftersom det är svårare att fuska med försäljningssiffror än med redovisad vinst. Så har omsättningen ställts mot vad man har betalat i skatt: noll procent betyder således att försäljningen i Sverige har gått med förlust.

Det är inte länge sedan vi hade fem stora och svenskägda läkemedelsföretag: Astra, Pharmacia, Kabi, Leo och Ferrosan som betalade rejält med skatt i Sverige på sina försäljningsvinster och då indirekt, via statskassan, subventionerade våra läkemedelsinköp vid apoteksdiskarna.

I dag finns inte ett enda stort och svenskägt läkemedelsföretag. Men den utlandsägda tillverkningen i Sverige inom Astra och Pharmacia beskattas i Sverige, och inbringade år 2001 drygt fyra miljarder kronor till den svenska statskassan. Detta måste i sin tur ställas mot att moderbolaget Pharmacia i USA samma år betalade drygt motsvarande tre miljarder kronor till den amerikanska statskassan, liksom Astra Zeneca betalade 12 miljarder kronor i skatt i Storbritannien. Detta trots att största delen av tillverkningen sker i Sverige.

Försökt förhindra

Hittills är det endast skattemyndigheten i Göteborg som har försökt förhindra multinationella bolags uppenbara skatteflykt från Sverige. När Volvo i april 1999 köptes av emerikanska Ford dröjde det inte länge förrän Ford skickade en räkning på "royalty" om 2,8 miljarder kronor till fabriken i Göteborg.

När det uppdagades och ärendet hamnade i skattenämnden beslöts den 19 mars i år att "avdraget" i Volvos Göteborgskassa skulle minskas till 138 miljoner kronor. Med vad det i slutändan kan betyda för att Sverige nu följer flera andra EU-länder för att framtvinga beskattning av de multinationella bolagens vinster i "rätt" land.

I Sverige ökar numera årligen läkemedelskostnaderna med sju till åtta procent, vilket motsvarar cirka två miljarder kronor av nu totalt drygt 23 miljarder årligen.

Om den alerta skattemyndigheten i Göteborg börjar med att syna de här listade läkemedelesbolagen, kommer de sannolikt att få se en bokföring som under åtskilliga år har fyllts med en mix av "royaltyutbetalningar", dubiösa "forsknings- och försäljningskostnader" och höga internpriser från "modern" till "dottern". Sammantaget handlar det om så kallad kreativ bokföring som ger en vacker fasad åt verksamheten, men här döljer leveransen av vinster och svenska skattepengar till moderbolaget.

Kraftfulla åtgärder krävs

Läkare och patienter borde demonstrera mot de multinationella läkemedelsbolagens vinsthunger och obevakade härjningar i den svenska statskassan. Det skulle bli en hälsning till finansminister Bosse Ringholm om att man har tröttnat på att Sverige försvarslöst låter sig utnyttjas av dessa läkemedelsbolag och att vi förväntar oss kraftfulla motåtgärder.

Som framgått finns möjligheter att både återta uteblivna skatteintäkter och att sänka de svenska läkemedelskostnaderna. Det handlar ju om hundratals miljoner kronor, troligen miljardbelopp, vilket i dagsläget borde locka finansministern och därmed bli till glädje för alla skattebetalande undersåtar- sjuka som friska.